Unga mammor...

Okej.... för längesen när jag skrev mitt inlägg om tonårsförlovningar, så fick jag ett önskemål om att ta upp det här med unga mammor.... så jag tänkte att jag skulle reflektera lite över det och hur MINA tankar går när det kommer till den frågan.

Jag kan börja med att själv berätta att jag stod med ett sånt beslut i ung ålder (ja, självklart tillsammans med min dåvarande flickvän).. men för mig så fanns det inte mer än ett beslut att fatta.. och lyckligtvis så var vi totalt eniga om det beslutet.

Men... vad ska man tycka om ungdomar (barn?) som skaffar egna barn när de är 15, 16, 17 år gamla...

Rent spontant, så skriker jag nog rakt ut att det är fel fel fel fel fel fel!

Sen så börjar jag fundera lite.. ok, om man nu är helt emot abort, pga religiösa saker eller egna värderingar eller något annat... visst, då kanske man kan fundera lite på saken iaf...

Men om man inte har några sådana tankar, vad finns det då för anledning att skaffa barn?.... vad är det som gör att det är så himla bråttom?

Jag vet ärligt talat inte.. för jag tänker precis på samma sätt som när det gäller förlovningar i ung ålder.. hur i hela fridens namn vet man att man är mogen för att sätta ett barn till livet, att försörja detta och allt som hör därtill när man själv inte ens har gått ut gymnasiet? Hur mycket livserfarenhet har man egentligen när man har bott hemma hela sitt liv, och det bara är mamma och pappa som har jagat upp en när man sovit lite för länge (typ till 14 på dagen)... eller när man har en mamma och pappa som lagar all mat, betalar alla räkningar osv osv...

Hur vet man att man kommer dela livet tillsammans med pappan?... för jag tycker det är lite fel att sätta ett barn till livet om relationen inte är stabil och trygg.. barn behöver en trygg uppväxt, och det finns alldeles för mycket skilsmässobarn i min mening idag... men iofs, den trygga kärnfamiljen håller nog på att suddas ut ganska så rejält.

Jag erkänner att jag nog är aningen "färgad"..för jag är själv ett skilsmässobarn, som hela tiden har fått välja mellan att träffa pappa eller mamma över jul och alla lov osv... så jag har nog en syn på kärnfamiljen som något speciellt.

Visst, allt kan fungera fint om det är en pappa som i framtiden även tar ansvar för sitt barn, men om det inte är det då?.. om han med är jätteung, och inte klarar av pressen att bli pappa?

Sen ska vi inte tala om att man missar mycket av sin uppväxt.. man kan inte göra samma saker som kompisar i sin egen ålder kan, för man har alltid en bebis att tänka på i första hand... det är inte som en hund som man kan lämna hemma ett antal timmar.. om man vill gå ut och festa eller så....
Vad händer med skolgången?... jag har svårt att se att man kan gå klart gymnasiet om man har fött barn nyss... då får man läsa in det senare i framtiden.. och sköta om sitt barn på heltid, plugga.. leva på csn.. vilket inte är så mycket... hmm.. och man kan ju inte bo hemma hos föräldrarna hela livet heller...utan man ska ju skaffa en lya, och den ska betalas och alla andra räkningar.. sen ska det betalas blöjor, barnmat osv osv osv... hur ska man klara av allt detta om man inte har skaffat sig en stadig utbildning, eller fast inkomst?

Jag ser verkligen inte hur man kan göra det utan att leva på existensminimum eller har föräldrar som enormt snälla...

Min åsikt faller nog oavsett hur mycket jag vrider och vänder på det hela på samma punkt ändå. Vänta med att skaffa barn... väx upp själv först och lev livet lite... man behöver inte ha så jäkla bråttom med att bli vuxen... det kommer en tid för det med...

Säg mer än gärna vad ni tycker.. och om det finns unga mammor där ute som vill kommentera.. så mer än gärna... jag vill gärna höra hur ni resonerar och hur ni klarar av allt som hör barn därtill...

Kommentarer
Postat av: Maria Vuitton

Jag vet inte än. Men jag skulle gärna vilja ha fler läsare och folk som gillar att kommentera. När man skriver om tävlingar skriver asmånga, men så fort man tar upp nåt ämne som är djupare än så så for man ingen respons! Jättetråkigt :) Unga föräldrar = inte bra!

2008-02-02 @ 01:33:10
URL: http://www.mariavuitton.blogg.se
Postat av: Olessia

Visst fine ska man förlova sig en gång i livet, för att det är speciellt. Men har man varit tillsammans ett bra tag och känner det där gnistan och verkligen vill förlova sig så ska man ju göra det. Sedan efter många år om man är fortf tillsammans då förlovar man sig på RIKTIGT - RIKTIGT.
Att skaffa barn i unga åldrar är fel fel fel... men att förlova sig är okej. Men man ska ju också MENA det verkligen. Inteb bara "ja men jag kan väl förlova mig". Nej man ska känna att man vill och velat det ett bra tag

2008-02-02 @ 01:36:02
URL: http://www.unikaolessia.blogg.se
Postat av: Wysteriia

nej men tack så mycket :D

Jag själv tycker det är tråkigt att barn (ungdomar;P) inte passar på att vara barn innan dom blir vuxna.

2008-02-02 @ 01:36:39
URL: http://Wysteriia.blogg.se
Postat av: jonna a.k.a luddes mamma

hej!
jag tycker inte att jag & min sambo är särskilt unga föräldrar iofs. Jag blir 19 på måndag, han blir 22 i juni & våran son blir 3 månader om en vecka.

vi valde att skaffa barn, det var inget som kom som en överaskning. & när ämnet togs upp från första början var det min pojkvän som tog upp att han ville ha barn.
vi bor själva, i en trea, betalar allt själva. Nu lever vi på hans lön eftersom jag bara får ut cirkus 3000 i månaden, jag hjälper till att betala mat & bensin. Även om jag hade jobbat innan skulle det inte gjort så stor skillnad eftersom jag är mammaledig.
Och nej skolan är jag inte klar med, börjar igen i höst. Men det är ju som att gå tillbaka till vilket arbete som helst.
DÄR kommer däremot våra föräldrar in, och tar vår son dom tider jag måste gå i skolan. Min sambo jobbar skift och är ledig varannan vecka så det blir inte ofta vi måste lämna bort våran lille.

Jag tycker det är viktigt att pusha unga föräldrar att komma tillbaka till skolan, bara det visar väl att man vill?

Jag personligen älskar att bli väckt tidigt på morgonen, ha alla kläder fulla med kräks, byta bajsblöjor och "inte kunna festa". För jag får så himla mycket i gengäld! jag känner inte att jag går miste om nånting :)

Men visst, är man 14-15 tycker jag bannemig man kan vänta.

2008-02-02 @ 07:14:16
URL: http://jonnalantz.blogg.se
Postat av: Karin

ah är det DU som har den?:) nice, jo den känner jag till numera haha.. japp redaktör o.s.v.. det är jättekul, långa trevliga dagar:)

2008-02-02 @ 10:18:18
URL: http://karinolofsson.blogg.se
Postat av: Angelica

det är inget fel i att skaffa barn bara för att man själv "är" ett barn.. tror helt enkelt inte att åldern har nån betydelse.

däremot så ser samhället lite annorlunda ut jämfört med farmor och farfar-generationens samhälle. det är inte lika lätt att bara glida in på ett bananskal och få ett jobb idag. dock tycker jag att skolan gör ett jävligt bra jobb på den punkten. de är ofta väldigt hjälpsamma med att skapa individuella studieplaner för unga mammor (både på högstadiet och gymnasiet) och det är bra! det ger dem en möjlighet till utbildning och senare ett jobb, fast att de valt att få barn tidigt.

sen finns det ju extremer på andra sidan också - gamla mammor. eller, de som vill satsa på karriären först. att kunna få barn är en gåva egentligen. och tänk om man säger nej tack nr man är 15-18 för att det är för tidigt men sen när man är 25-30 så kan man inte längre få barn?

2008-02-02 @ 10:25:08
URL: http://supergirls-dont-cry.blogspot.com
Postat av: my

Håller med Jonna!

Dessutom tror jag aldrig att man ska dra folk över en kam. Alla är inte likadana. Jag blir otroligt störd på sådana som Maria Vuitton som säger att det är dåligt med unga föräldrar. Vad vet hon om det? Det finns så mycket fördomar som inte stämmer.

Läs mina blogginlägg "Kvällen" skrivet den 16 jan och inlägget som heter "Hur Daniel och jag träffades" som är skrivet igår så kan du läsa mer om hur jag ser på saken. Speciellt i Kvällen inlägget har jag skrivit en massa i bla om hur min mamma betedde sig när hon fått reda på att jag var gravid.

Alla tror man missar så mkt som mamma vilket inte stämmer! Man kan faktiskt gå ut och så. Kanske inte varje vecka men det är ju inte så att man ALDRIG kan göra någonting. Det är också en myt (enligt mig). Man får så mkt mer än man missar. Jag tycker inte jag missar nåt även om mina kompisar gärna vill påstå det.

Jag är realist- inte romantiker. Jag älskar min kille över allting annat. Men samtidigt vet jag inte hur det kommer vara om 10 år. Det tror jag inte någon vet- oavsett ålder. Men man kan inte alltid tveka:). Men som sagt, du får gärna kommentera mina inlägg i bloggen. Alltid intressant med andras tankar. Ha en bra lördag!

2008-02-02 @ 10:35:13
URL: http://mysan87.bloggagratis.se
Postat av: Missjeni

Kika på unga mammor som går vardagar på femman kl 19:00 då får du kanske ett annat perspektiv på det hela :)
Jag är själv skiljsmässobarn men känner mig inte som ett. Även om man är vuxen så vet man inte om förhållandet är stabilt och kommer hålla hela livet, min mamma har skiljt sig två gånger. Ska inte hon skaffat sina barn vid de tillfällena då? jag tror det handlar mer om mognad än ålder.

Oh, jag hade ingen aning om att jag skulle hamna på den listan så jag blev glatt överaskad :D

2008-02-02 @ 10:54:12
URL: http://jeni.blogg.se
Postat av: Åsa

Tjejer borde inte få skaffa barn före 30 år. går man in på "familjeliv"s hemsida under forum så kan man läsa hur ensamma mammor peppar varandra och ger tips om hur de ska jävlas så mycket som möjligt med pappan, samt hur man går tillväga för att barnet inte ska få umgänge med sin pappa och hans släkt. Där borde sociala myndigheter gå in och läsa och ta lärdom.

2008-02-02 @ 11:38:28
Postat av: jonna a.k.a luddes mamma

scha, och efter 30 blir det svårare att få barn. jag citerar! "sen finns det ju extremer på andra sidan också - gamla mammor. eller, de som vill satsa på karriären först. att kunna få barn är en gåva egentligen. och tänk om man säger nej tack när man är 15-18 för att det är för tidigt men sen när man är 25-30 så kan man inte längre få barn?"

karrär!? Att få barn är den största karriären man kan få! :D

2008-02-02 @ 12:10:03
URL: http://jonnalantz.blogg.se
Postat av: my

Hmmm nej faktiskt inte :)! Och det är inget jag bara säger utan jag menar det. Jag vill dock ge mig ut på en riktig långresa såsmåningom, men inte nu utan i 40-årsåldern med Daniel när barnen är vuxna. Har alltid tyckt att det verkar vara roligare att göra sånt som "gammal" än som ung.

Kan verkligen inte komma på något som jag känner att jag inte kan göra för att jag har barn. Det skulle väl vara att ha sex ofta och länge eftersom Jamilia har en inbyggd sexradar *skrattar*. Fast så är det ju för de flesta småbarnsföräldrar- oavsett åldern man fått barn i. Jag tycker nog att man kan göra det mesta fortfarande fast med lite mer planering än innan. Faktiskt.

2008-02-02 @ 12:27:24
URL: http://mysan87.bloggagratis.se
Postat av: My

Sen det här med att unga föräldrar kanske ofta har lite sämre ekonomi är något jag ser som en övergående period. Man kommer ju inte alltid få leva sparsamt. Nu hade ju jag "oturen" att min kille tagit ett sabbatsår i studierna. Annars hade han varit utbildad lärare nu och fått lön. Men egentligen ser jag inget problem med att inte kunna köpa vad jag vill längre. Man får omprioritera lite. Men det är ju knappast som att man svälter och går i second hand liksom :P.

2008-02-02 @ 12:39:13
URL: http://mysan87.bloggagratis.se
Postat av: psycho

Massa prat om allt annat runt omkring men barnet då, vad är bäst för henne/ honom? Att ha föräldrar som hunnit skaffa sig ett hum om vilka de är genom livserfarenheter är viktigt! Som alltför ung hamnar du lätt i ett läge där ditt barn blir ditt allt, du som individ är "enbart" mamma. Och tyvärr, trots all välmening, tar man i det ljuset beslut som inte är det bästa för barnet i det långa loppet. För att inte tala om hur viktigt det är för barnet att se en självständig mamma, kvinna, människa som trivs med livet även utanför familjerollen!

2008-02-02 @ 13:07:06
Postat av: Emma

skilda åsikter. men glöm inte bort unga pappor. vem e de som inte sköter om barnet egentligen? skyll inte på den unga mamman!

Å JA VET ATT DE INTE ALLTID E SÅ, MEN TÄNK EFTER SJÄLV!

2008-02-02 @ 15:36:37
Postat av: Karin

Jag trodde jag ville ha barn för innan jag hade ägglossning så vart jag helt besatt av att jag ville skaffa barn.
Jag tjatade på min kille, massor.. men han ville vänta som tur var! Sen började jag diskutera ämnet på olika webbsidor, varför jag ville skaffa barn.. och fick reda på att det var pga av hormoner. Pratade med massa andra tjejer som också hade fått samma känslor.
Jag tror dom hormonerna lurar många unga att skaffa barn.

2008-02-02 @ 16:59:32
URL: http://glitterangeln.blogg.se/
Postat av: Jannica

Svårt ämne det där... Går att se från mer än två synvinklar och ingen kan jag stå för till 100%.

Min allra största farhåga när det gäller barn, är att det ska ta slut med pappan. Är själv uppvuxen med bara mamma och det har varit kanon! Ändå så skulle det på något sätt vara det allra värsta som kan hända. Barn ska få växa upp med både mamma och pappa. Det är vad jag tycker. Men det finns ju aldrig några garantier, så jag blir nog utan barn. Vill inte riskera...

2008-02-02 @ 19:56:12
URL: http://lagerhult.blogg.se
Postat av: Tu Madre

Jag är 19 år och ensam mamma till två barn.

Tro mig; det funkar hur bra som helst! Mina barn är trygga och har bra rutiner. De blir bekräftade och älskade. Dessutom är de absolut inget hinder när man är ute och träffar vänner.

Ingen mamma ångrar ett barn, och jag ångrar absolut inte att jag fick dem så tidigt som vid 17 resp 19-års ålder.

Ang utbildning: jag gick sam/ekonomi på gymnasiet och det kändes inte riktigt "jag". Nu när jag har haft ett par år på mig att fundera har jag planer på att hoppa på en helt annan utbildning är lillkillen börjar på dagis.

Ang. ekonomi. Visst, det är inte i närheten av så mycket pengar som vi lever på som "äldre" mammor. Men vi klarar oss. Jag har bra koll på vart mina pengar tar vägen och har råd att unna både mig själv och barnen någonting varje månad.

Ang pappa. Är det en "mindre bra" pappa som man har fått barn med. I det här fallet en som till en början var glad i barn, men sen misshandlade mig. Då var det lika bra att lämna det bakom sig och ge barnen ett tryggare liv utan honom. OCH DET GÅR HELT UTMÄRKT. Hur deras relation till pappa kommer se ut i framtiden vet jag inte. Det beror på honom.

/ung ensam tvåbarnsmamma

2008-02-02 @ 20:07:24
URL: http://www.tumadre.blogg.se
Postat av: Linda

hm... måste säga att jag håller med dig, jag tycke rmna ska vänta tills man har jobb, utbildning och kan försörja sig och sitt barn själv. med tanke på att anatlet skilsmässor ökar (behöver inte vara negativt bara, I know är skillsmässobarn själv) så bör man ändå at med i beräkningen att mna kan bli lämnad. och är man 1000% säker på att man har hittat rätt kille, varför måste man ha så bråttom? är det rätt så kommer han ju finnnas kvar även när man är 25. och att mna skulle ha svårta tt få barn efter 25 var det dummaste jag hört, de flesta kvinnor märker inte av några problem fören de närmar sig 40 år såldern...

2008-02-02 @ 20:16:31
Postat av: sweetmama

Hmmm ung mamma.

Japp jag är det. Blev gravid med min första när jag var 16 hon föddes när jag var 17. Gifte mig när jag var 18.
Fick nr 2 när jag var 19
och nr 3 när jag var22

Så jag vet vad livet som ung mamma innebär.
Idag är jag 36 med tre underbara tonårsdöttrar! och stolt.

Min historia.....jag var dökär i barnens pappa och såg inte vem han egentligen var. En kille två år äldre än mig som gillade det farliga och därför blev lite häftig i mina ögon. Hade jag valt pappa till barnen idag så hade det inte blivit han men jag ångrar det inte. Utan honom skulle jag ju inte ha mina tre tjejjer idag.

Jag kan också luta mig på att jag var så säker i mig själv. Mitt mål har ända sedan jag var liten och lekte med dockor varit att bli mamma så på frågan abort eller inte var det redan självklart för mig att behålla barnet.

jag har också kännt att jag klarar det här utan en en man om det skulle bli så men ville ju så klart ha familjelyckan som alla andra.
Mina barns pappa var en "häftig" kille alltid full fart och impulsiv som drogs mot det farliga. När vår nr 3 var född var han beroende av alkohol och droger.
Vilket ledde till att vi skildes åt.

Men jag är här jag har tre tjejjer som jag är såååå STOLT över och vi klarar oss bra!

Jag ångrar ingenting !!!!!!!!!!

Om en blivande ung mamma skulle fråga mig idag. Skulle mitt svar bli -utgå från dig själv, vad vill du, känner du att du skulle klara av det?
Finns det tvekan så kanske inte, är du säker så har du ditt svar.

2008-02-03 @ 14:12:09
Postat av: malincatrin

Visst håller jag med dig delvis men jag vet inte. Tror att man växer in i rollen och lär sig ta ansvar. Sen det du säger att de separerar, de kan ju hända oavsett ålder så det är ju inget som egentligen spelar någon roll.

Skulle kunna skriva hur mycket som helst, ta det om ekonomin och bo själv som ett exempel men jag orkar inte. Jag skulle nog varit väldigt tveksam om jag stod inför det beslutet, det är ju ändå ett liv du väljer att ta död på..

2008-02-03 @ 16:03:22
URL: http://malincatrin.blogg.se
Postat av: En Mölnbobos Liv - Mammablogg

Nu har inte jag läst vad några andra skrivit men jag tror inte det är många 15-åringar ex som väljer att skaffa barn, det råkar nog bara bli så att de blir gravida (är det jag som generaliserar nu kanske). Jag tror att unga mammor/pappor kan vara lika bra föräldrar som äldre, däremot så har de ju inte ekonomin när man är 15år. Min bror blev pappa vid 19, hans tjej var 17. Min bror var pappaledig länge och hans tjej pluggade och sen började hon jobba extra så de hade egen lägenhet m.m. Vad jag kan tycka är lite tråkigt är när föräldrarna är så unga att de måste bo hemma hos någons föräldrar och att de föräldrarna måste försörja även bebisen... alla har ju inte det så fett ställt och en liten som behöver saker som vagn, bilstolar m.m kostar ju en del.

Slutsats: Unga föräldrar är inte sämre än andra men har kanske inte helt bra förutsättningar till att klara sig själva.

2008-02-04 @ 14:45:51
URL: http://massablaj.wordpress.com
Postat av: Maria

Men Lari... Nu får du ju ta och lugna ner dig.. Varför hänger du upp dig på allt detta hela tiden??? Det finns aldrig några garantier i livet.. Vare sig man är 15 eller 30... Man ska köra på det som känns rätt för stunden... Abort ska man inte göra i onödan, det kan vara kört för en sedan.... å en förlovning är inta av samma tyngd som den var förr i världen... men absolut så ska det väl vara meningen att man ska gifta sig med den mannen eller kvinnan... men världen och tiderna förändras... Något man måste lära sig att leva med.. tyvärr.-.

2008-02-04 @ 20:11:40
Postat av: melinda

hejsan! tänkte höra med dig hur du har gjort det där på dina länkar? om man klickar på dom så rullas det ner en liten ruta, och där står ju allt man kan klicka på. hur gjorde du det? jätte häftigt. Ha en bra kväll. MVH Melinda

2008-02-10 @ 22:05:14
URL: http://klotsans.blogg.se
Postat av: a

Ung mamma, ung i själen, frid och fröjd. Det blir vad man gör det till.

2008-02-11 @ 13:38:37
URL: http://gremlins.blogg.se
Postat av: amanda

hej jag är 17
och gravid nu är jag trött på alla dessa men som får det att låta att det är lätt att gör en abort. jag skulle antagligen inte klara av mitt liv efter en abort jag ska behålla mitt barn och barnets pappa kommer finnas jag vet att jag klarar det jag har gått igenom mycke men för en gångs skull är jag lycklig. det finns många dåliga mammor här i världen och det är inte bara unga. om man kan ge sitt barn tryghet och kärlek spelar det ingen roll om man lever fattigt och vem säger att man inte kan plugga sen :)

2008-02-26 @ 16:40:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0